Oförberedd

Så oförberedd som man bara kan vara trampar jag in på avdelningen på mitt jobb. Det första jag ser är en helt okänd tjej med en liten bula. VAR ALLTID FÖRBERDD, skriker jag inombords. Det är lättare om jag vet att det kanske kan finnas någon gravid i närheten. Men det här, det var som att dra mattan under mina fötter.
Gick in, presenterade mig och svalde. Funderade över ifall hon kanske bara är lite rund i alla fall. Efter en stund så tänkte jag: -nää hon är nog gravid. Anyway, hon har sagt typ 3 ord under hela dagen och är typ 19 år.
Aldrig är man förberedd. Kan man egentligen vara förberedd? Hur som helst så skall jag se på henne nu då i ca 4 veckor eftersom hon är på min avdelning. Kul!

Samtidigt så har jag drabbats av en nu JÄVLAR skall det lyckas -feeling. Pga att min mens var så kort nu och ovanligt smärtsam så har jag bestämt att det hänt någonting i min kropp (iom viktökningen) och att det nu denna gång bara kommer att lyckas. Det måste lyckas. Det bara måste lyckas. Hur skall jag annars klara av sommaren med ALLA som är gravida? Och på sommaren så ser man på alla att de är gravida då de har så lite kläder på sig.

Räknade just ut att min nästa bim är 5.5 och den 7.5 har jag tid till gynekologen. Om jag blir gravid kan jag behålla tiden och åka på kontroll. Om jag får mens måste jag flytta på den. Frågan är: flytta nu genast eller vänta tills närmare? Skulle absolut INTE vilja flytta på tiden eftersom den redan blivit flyttad en gång. Vilket dilemma!!!

2 försök före midsommaren.
17 försöket nu.
6 varannan dag.
Det bara måste lyckas.