måndag 28 februari 2011

Denna eviga oro

Jag går omkring och är orolig hela tiden. Det börjar minst sagt bli aningen jobbigt.

Oroar mig för ifall vår lilla Pingvin lever. Undrar varför det liksom ilar i livmodern, slidan och ner mot baken. Funderar över vårt nacksvullnadsultra som är om 2,5 vecka. Kommer allt att se bra ut? Tänk om allt inte är bra? Kommer jag att kunna slappna av efter detta eller kommer detta oroande att fortsätta? Varför har jag ingen mage ännu? Osv osv. Är det någon som känner igen sig eller är jag ensam.

Är med på något forum och känner mig inte fullständigt som "en i gänget" eftersom jag oroar mig så mycket mer än de andra och vårt barn inte blivit till i misstag. Borde säka upp ett forum för såna som är gravida efter IVF. Yes, det skall jag göra, hitta likasinnade.

Min man och jag bestämde igår att vi nu måste börja tänka mer positivt. Vi har blivit riktiga pessimister (åtminståne jag) och tänker allt så väldigt negativt. Inte bara iom barnlösheten utan så där överlag. Måste börja hitta mer positiva saker i vardagen. Som t.ex. idag var maten god på jobbet eller blev så glad då en kollega sa att mitt hår är så fint. Ni vet, små saker.
Så dagen positiva grej får bli: solen sken hela dagen och maten på jobbet VAR faktiskt god.

Småa steg i rätt riktning...

6 kommentarer:

  1. Jag känner igen mig helt. Efter VUL:et var jag mindre orolig. Särskilt eftresom jag då också mådde så illa. Men nu när illamåendet försvunnit och brösten ömmar mindre så är ju superorolig igen. Är det kvar? Har det dött? Osv. Men jag fösöker tänka positivt så idag köpte jag min första mammakläder och det hjälpte faktiskt lite.

    Hur mår du annars då? Några symptom eller har du turen att få må helt bra? Som också är helt normalt.

    kramar från en som också oroar sig.

    SvaraRadera
  2. Magen kommer senare :-) Tjoff pang så har man den. Men det dröjer lite, särskilt med första barnet :-)

    SvaraRadera
  3. Magen kommer, med första barnet kan man hinna gå nästan halva tiden innan den syns ordentligt. Men tillslut finns den där och är i vägen =) Innan v.13 kan bebismagen inte synas eftersom livmodern befinner sin innanför blygdbenet.. alla "magar" innan dess är bara svullnad.

    Ilande i livmodern och nästan som mensvärk.. så kan man beskriva växtvärken. Det sliter och drar i alla ligament för att magen ska kunna växa. =)

    SvaraRadera
  4. Tack för era svar. Skönt att veta att det finns andra oroliga också och att man inte är ensam.

    Idag har jag haft en jobbig dag på jobbet och märkte att jag hade lite mer ont i magen så man skall inte stressa. Måste försöka ta det lugnt imorgon.

    SvaraRadera
  5. Har inte läst din blogg på ett tag då jag haft fullt upp med min bebis som vi fick efter lång väntan. Jag blev såååååååå himla glad när jag läste vad som hänt er. Önskar er all lycka med graviditeten! kram

    SvaraRadera
  6. Tack för inlägg. Jodå, jag mår helt ok, lite illamående men annars mår jag bra. Nu känns det lite bättre med oron också. Imorgon börjar vecka 11 och snart är vecka 12 här. Lite kvar =)

    SvaraRadera