detta eviga väntande tar mig på nerverna. Ägget (i mitt fall äggen) har knappt lossnat och jag letar efter graviditetssymptom. Mår illa, sugen på allt möjligt, trött, kallt, finnar, värk i magen... Hallåå liksom, ägget lossnade på lördag ca klockan 21 och idag är det måndag och klockan är just över 21 =2 hela dagar! Har BIM 30.8. 13 väldigt långa dagar tills dess. På jobbet idag gick jag omkring och riktigt tänkte: vänta ni bara jag är säkert gravid! Snart går jag här med min stora mage.
Jag vill detta så hårt att jag inbillar mig en massa. Och eftersom gynekologen såg två fina ägg så är jag ju säker på att det blir tvillingar. Givetvis, klart att båda äggen blir befruktade och det blir en pojke och en flicka. Och kanske de skall ha en såndär emmaljunga vagn för tvillingar??!! Eller en Phil&Ted?
Nu borde jag jobba dygnet runt och ha internetförbud, då kanske jag skulle sluta surfa och läsa en massa historier och titta på barnvagnar.
Och just det, min man berättade nyss att Stina åkt in till sjukhuset idag. Så de får väl sin lilla oplanerade baby när som helst nu då. Och min mans ex-arbetskompis hade också blivit pappa, vi visste inte ens att de väntade. Så allt detta gör ju att man ännu mer längtar och hoppas.
Vad gör ni för att få tiden att gå???
Väntar, googlar, väntar, inbillar, väntar, försöker göra nånting, väntar... Vilket liv!?
SvaraRaderaMan har inget annat liv än det här eviga väntandet. Det är allt man kan tänka på!! Och till på köpet fick en bekant sin pojke igår, det hjälper inte ett dugg.
SvaraRadera