Brösten är inte lika sjuka länge. Magen börjar var som förr, både storleksmässigt och med tanke på smärtan jag hade tidigare. Men känslig är jag. Igår var vi hos några kompisar som har en dotter som är under ett år. Vi bestämde oss för att berätta åt dem eftersom vi skulle vara där hela kvällen och jag visste att det skulle finnas en del alkohol. Började gråta då min man berättade, helt oväntat. Jag har alltid varit blödig men nu kom det plötsligt.
Hade en trevlig valborg och jag har druckit ett glas champagne och 1/4 glas rödvin. Utan att ha dåligt samvete. Jag ÄR ju inte gravid ännu. Men ändå så ville jag inte dricka så som jag brukar, det känns ändå bättre att inte ta så mycket.
Det är över en vecka kvar till testdagen. Sen vet vi. Skulle vilja vara mer hoppfull men är väl så realistisk att jag vet att chansen är rätt så liten. Försöker att tänka positivt men det är svårt. Som tur så har alla som vi berättat åt på senaste tiden varit lyckliga och extremt hoppfulla för vår skull. De har sagt att de skall hålla tummarna. Det känns härligt att veta att vi har så många människor som hejar på oss. Men då måste man ju sedan berätta om det inte går så bra. Men kanske man får berätta om det går bra också. Svårt!
Hur håller man sig till testdagen? Hur gör man det? Eller jag har ju bestämt att jag skall testa en dag på förhand. Har ledigt dag då och känner att det är bättre att testa då. Och en dag på förhand är ju inte mycket eller hur?
Uppdatering
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar