Sista gången om intrigerna mamma-syster-mikaela-konspirationsteori

Talade med min mor för första gången sen jag fått veta att min syster är gravid. Hon påstår att hon fått veta typ samtidigt som mig. Så jag får väl tro på det. Jag är ändå skeptiskt till det men väljer att tro att det är så. Jag berättade ändå åt henne att jag är så superbesviken över att få veta så här sent. För det är jag. Jag förstår att min syster inte ville berättade så tidigt eftersom det blev missfall förra gången. Men så här sent är ändå lite väl. Min mamma sa till mig att min syster kanske väntat på att vi skulle kunna berätta samtidigt att vi är gravida. Och att det är lite blandade känslor. Förstod till sist inte riktigt vad hon menade med blandade känslor. Om hon menade att min syster är blandad inför mig eller inför sin egen graviditet.

Min mamma hade då inte alls varit "sur" över att få veta så här sent. Men om man inte har varit barnlös så kan man inte förstå heller. Man vill liksom inte få veta idag och imorgon börjar folk säga grattis du skall bli moster då man egentligen vill höra; grattis du skall bli mamma. Börjar mer och mer tro att min mamma inte riktigt förstår hur det ligger till med det här. Hon förstår inte hur dåligt jag mår och det är något som jag skulle vilja att hon förstår utan att jag säger det åt henne.

Hur det blir med framtiden så vet jag inte. Hur jag kommer att kunna träffa min syster eller spendera tid med henne. Jag vet att det kommer att gå, för det måste det väl? Det kanske går redan nästa vecka. Hur som helst så tänker jag hedanefter inte prata om "konspirationsteorin". Om jag fortsätter att prata om det så kommer jag att använda alltför dyrbar tid till att tänka på sånt som kanske aldrig fanns.
Så ingen mer konspirationsteorin, men troligtvis blir det en del om min syster i framtiden, det går liksom inte riktigt att undvika. Och även om min bästa vän. Där är jag också väldigt kluven fortfarande. Förändringen kommer att bli radikal. På alla sätt och det är bara att bejaka och acceptera.

Vi gick på det där evenemanget med min kompis och hennes kille + ett annat par. Jag var ensam eftersom min man jobbade. Vi åt lite och gick runt på evenemanget. De skall kanske köpa ett hus som de skall börja renovera. Pratade inte egentligen om graviditeten förutom några små grejer men eftersom hon ännu inte har någon mage så känns det fortfarande lite overkligt. Min bästa vän och vår andra kompis skall fortsätta på yogan som vi började på men på en sådan dag att jag inte kommer att kunna fortsätta pga mitt jobb. Så nu har de ytterligare en sak som de gör tillsammans som inte jag är med på. Börjar känna att även denna vänskap kommer att rinna ut i sanden. Jag sur som ett bi över min egen livssituation och känner att det är omöjligt att känna glädje för andras skull. Vem skulle vilja spendera tid med en sån?

Anyway, ingen mer konspirationsteori. Punkt.