Nej, inget ännu!

Ingenting har hänt ännu. Har sammandragningar hela tiden precis som förr, men ingen nytta gör de och inte ont heller. Börjar kännas lite tråkigt det här att gå och vänta. Min mamma gick 8 dagar över med mig och min syster gick 14 dagar över med sin son. Frågade om eventuell igångsättning av läkaren (då vi gjort ivf) men de lägger inte igång så länge moderkakan fungerar som den skall.

Så vi bara väntar och nu har det ju bara gått 4 dagar över, imorgon är det den 30 och den dagen jag själv gissat att jag skall föda på, så vi får se. Snart blir det ju en oktoberbebis, men jag är ju själv oktoberbarn så det är väl ok =)

Vilken natt!!

Igår kväll var vi hos några kompisar på middag och kom hem typ 1 tiden på natten. Dagen till ära så är det ju beräknad förlossning...

Vaknade på natten av att jag hade ont i magen, tänkte att kanske det snart kickar igång, men det jag förundrades över var ju det att det gjorde ont hela tiden. Ryggen, magen och en grym halsbränna. Steg upp, kissade, tog en rennie mot halsbrännan och la mig på nytt. Hann inte ligga länge innan jag började fundera om jag ändå kanske hade ont i magen och inte nu-skall-jag-föda-ont.

Gick på toaletten två gånger med grym diarre´och jätteont i magen. min man vaknade och försökte lindra på olika sätt. Hittade ingen bra ställning fast jag hur rörde på mig. Sen kände jag att jag måste gå på toaletten igen. Hann bara öppna toalettlocket och började spy upp allt jag ätit under hela dagen, typ.

Medan jag spydde (vilket jag är livrädd för) så tänkte jag bara: om detta är förlossningen som kommit igång och det kommer att vara sånt här så klarar jag inte många timmar. Min man kokade vatten som jag försökte dricka och jag låg på golvet med min stora boll framför mig och försökte hitta en bekväm ställning.

Efter en timme så sa jag åt min man att hämta vetedynan värma den, lägga den på min rygg, massera min rygg ovanför och att jag vill försöka sova en stund. I detta skede började jag få smärtsamma sammandragningar också. På något sätt lyckades jag somna och då jag vaknade imorse så var jag bara ovanligt svag, men annars är det ok nu.

Men fy fan alltså vilken natt!!! Vill inte vara med om detta igen!! Vet inte om det var den ryska soppan vi åt hos våra bekanta som var för kryddig eller nåt. Idag kommer jag att vara väldigt försiktig med vad jag äter och dricker.

Men nej, ingen bebis ännu!!!

Sjukhusbesök nummer 2

Var på ultraljud nummer två idag och fick höra att bebisen väger ca 3,4 kg vilket är lite under det normala men växer fint enligt sin egen kurva. Läkaren (som pratade dålig svenska) gjorde en inre undersökning och konstaterade att ingenting hade hänt. Snacka om ANTIKLIMAX!!!! Eftersom ingenting hänt så kunde hon inte göra någon hinnsvepning eller något annat heller.

Så både min man och jag har missuppfattat vad läkaren på fredagen sa åt oss. Vi trodde att hon menade att det bara är en tidsfråga innan något händer. Den här menade att allt är som det brukar där inne. Så hon sa allt är ok, välkomna och föda. Hej då, du behöver inte komma hit fler gånger!

Och när det blir, det vete gudarna! Jag som hade trott att alla mina sammandragningar gjort en massa nytta och gjort att jag börjat mjukna upp där nere, men nej! Så nu är det bara att ta det lugnt och vänta. BF är ju den 25.9 så det är en vecka kvar till det, sen så går jag ungefär en vecka över tiden så jag börjat tro att bebisen kommer först i oktober.

Puuust också! Ikväll har jag förlossningsförbredelsekurs, sista gången. Har absolut ingen lust att gå. Och eftersom vi går på både finska och svenska så att min man också skall få info så skall vi imorgon också.

Just nu vill jag bara att tiden skall gå snabbt framåt!

En sväng på förlossningen!

Var till MVC idag och allt var ok tills vi skulle höra på bebisen. Den hade varit lite lugnare än vanligt och flyttat på sig från sitt "vanliga ställe". Hjärtljuden var väldigt låga och fast vi försökte tynga på magen och så så gick de inte upp tillräckligt mycket.
Så BM sa att vi kan åka in till förlossningen för att kolla att allt är ok. Så vi for dit och fick ligga med CTG i 30 minuter. Då vaknade bebisen till och kurvan blev riktigt bra. Hade även sammandragningar med 10 minuters mellanrum, vissa kändes mer vissa mindre, men inget som räknas som värkar (enligt mig).

Sen kom även en läkare och gjorde ett ultraljud, kolla flödet i navelsträngen och fostervattnet. Allt ok. Hon frågade om jag vill att hon gör en inre undersökning och jag sa att jag ville dt då jag nu en gång var där. Hon stack in fingrarna och det kändes riktigt ordentligt och hon bara tyngde dem längre och längre in. Men hon sa att hon inte kände nåt. Hon kom inte tillräckligt in så hon sa, om jag uppfattade rätt, att det nog börjat hända saker därinne.

Bebisen har rört på sig under dagen, inte lika mycket som den brukar men det brukar bli så mot slutet sa de. Hicka har den haft, så jag har nog känt den under dagen. Emellanåt känns det tungt och gör ont i ryggen. Vissa sammandrganingar känns lite men ännu inget som tyder på att förlossningen har startat.

Så en sådan dag har jag haft!! Puh!

11 dagar kvar

Ungefär 11 dagar kvar eller fyra veckor, om jag har otur. Har en lite sämre dag idag. Har sovit dåligt, har ont i ryggen och känner mig allmänt osocial. Var en sväng på stan igår och var helt slut då jag kom hem. Dagen före var jag på en mamma-barnträff med några gamla kompisar och efter det var jag också trött och där så satt jag ju bara och pratade.

Dessutom så har jag svängt uppochner på min dygnsrytm. Går och lägger mig 01.00 tiden och vaknar vid 10.30. Och så sover jag dåligt därtill, vaknar av att det trycker lite här och där. Jag börjar vara riktigt trött på att vara gravid just nu. Och det värsta är ju att jag inte har någon aning om hur länge jag har kvar att gå och vänta. Jag har ju räknat med att gå över tiden som tycks vara vanligt i min familj men hoppas ju ändå på ett något tidigare ankomstdatum.

På fredag skall jag till mvc och på måndag på nytt TUL till sjukhuset. Jag hoppas ju i hemlighet på att de skall göra in inre undersökning på sjukhuset för att kanske lägga igång det lite ;) Men är rätt så säker på att de inte kommer att göra det. Huvudsaken är att bebisen mår bra. Och vet ni, efter att ha sett på min mage nu en längre tid och följt med bebisens hjärtljud så börjar jag bli säkrare och säkrare på att det är en kille jag väntar. De flesta sa i början att det nog är en tjej men fler och fler har sagt åt mig nu att det nog är en kille. Så vid födseln kommer jag att bli väldigt förvånad om det är en tjej som kommer ut.

Tillväxtultraljud idag

Idag var vi på tillväxtultraljud till sjukhuset. Läkaren var en "gammal" bekant från ivf-tiden så det kändes trevligt att se ett känt ansikte.

Först fick jag lämna urinprov och återigen så fanns det protein. Vikten ligger nu på exakt + 10kg. Blodtrycket var bra, men mycket högre än vad det brukar vara. Sen fick jag ligga med såndär dosor på magen och lyssna på Pingvinen i ungefär 10 minuter.

Efter det var det dags för ultraljudet och ja, man såg ju inte så mycket av bebisen. Lite näsa, lite mun och ryggrad. Resten så var lite suddigt och det fanns bara en skärm så jag var tvungen att ligga lite på sidan för att se något överhuvudtaget. Läkaren mätte bebisen till 3 kg och fostervatten, blodflöde osv såg allt bra ut. Skall tillbaka den 19.9 för att kolla samma saker och då kan läkaren avgöra om bebisen växt som den skall. Hon tyckte att babyn rörde på sig fint och att magens storlek var helt ok.

Så nu är det bara att vänta till den nittonde på nästa ultraljud. Har idag packat bb-väskan och bäddat i spjälsängen. Vikt ihop babykläder och satt dom i skåpet.

Vissa stunder blir jag helt nervös, hur skall jag klara av att föda? Andra är helt ok och jag tänker att det är så länge kvar. Vet inte om jag skall läsa mer förlossningshistorier eller låta bli. Tror att jag skall läsa Att möta förlossningssmärtan en gång till och skriva upp lite nyttiga meningar som jag kan stirra på under förlossningen sen  ;)

Nu skall jag äta lite bullar och dricka kall mjölk, det får man väl om man bara gått upp 10 kg =)