Oförberedd

Så oförberedd som man bara kan vara trampar jag in på avdelningen på mitt jobb. Det första jag ser är en helt okänd tjej med en liten bula. VAR ALLTID FÖRBERDD, skriker jag inombords. Det är lättare om jag vet att det kanske kan finnas någon gravid i närheten. Men det här, det var som att dra mattan under mina fötter.
Gick in, presenterade mig och svalde. Funderade över ifall hon kanske bara är lite rund i alla fall. Efter en stund så tänkte jag: -nää hon är nog gravid. Anyway, hon har sagt typ 3 ord under hela dagen och är typ 19 år.
Aldrig är man förberedd. Kan man egentligen vara förberedd? Hur som helst så skall jag se på henne nu då i ca 4 veckor eftersom hon är på min avdelning. Kul!

Samtidigt så har jag drabbats av en nu JÄVLAR skall det lyckas -feeling. Pga att min mens var så kort nu och ovanligt smärtsam så har jag bestämt att det hänt någonting i min kropp (iom viktökningen) och att det nu denna gång bara kommer att lyckas. Det måste lyckas. Det bara måste lyckas. Hur skall jag annars klara av sommaren med ALLA som är gravida? Och på sommaren så ser man på alla att de är gravida då de har så lite kläder på sig.

Räknade just ut att min nästa bim är 5.5 och den 7.5 har jag tid till gynekologen. Om jag blir gravid kan jag behålla tiden och åka på kontroll. Om jag får mens måste jag flytta på den. Frågan är: flytta nu genast eller vänta tills närmare? Skulle absolut INTE vilja flytta på tiden eftersom den redan blivit flyttad en gång. Vilket dilemma!!!

2 försök före midsommaren.
17 försöket nu.
6 varannan dag.
Det bara måste lyckas.

Ostkväll

Just det, idag. Ostkväll...jag som svor på att ha en ostfri månad. Det blev det inte. Skyller på att jag måste gå upp i vikt. Då måste jag ju äta en massa =)

Nästa vecka vet jag. Om det blir någon bebis denna månad eller inte. Vill inte hoppas för mycket för jag orkar inte bli så besviken igen. Men, man får ta det som det kommer.

Vi har fått två nya väldigt små barn till jobbet. Söta, men oerhört högljudda och griniga. En arbetskompis sa: -Nu försvinner väl din babyfeber när du hör på de där två. Joo sa jag och tänkte 1. Kärringjävel...jag hade sagt i "förtroende" åt henne att vi försöker då hon frågade rakt ur och där står hon nu och ropar ut det högt på gården. Suck. 2. Trodde hon verkligen att två griniga ungar skulle ta bort min längtan att få egna barn. Suck återigen.

Just nu väntar jag på den efterlängtade resan till solen som sker nästa månad. Då skall jag shoppa, ta det lugnt, försöka att inte tänka på babysar och hoppas att det INTE finns så många med stora magar på hotellet. Så att jag inte blir påmind hela tiden.

Nu ostkväll =)

Inbillning

Jag går omkring och inbillar mig att jag är gravid. Jag har så jäkligt ont i brösten. Det kan ju absolut inte bero på att jag äter primolut -nej. Konstigt magont har jag också, säkert detta även en biverkning av medicinen.
Julen och nyåret var fyllt med alkohol och ostar som man INTE får äta som gravid. Har ätit brie,mögel och andra ostar så mycket som jag orkade. Nu inbillar jag ju mig att jag gjorde detta eftersom jag säkert blir gravid, så att jag inte behöver äta det igen på länge. Andra tar vita månader från alkohol jag tar en vit månad från brie-ostar.

Har gått upp 2 kg i vikt. Nice!!! Nu är det bara att fortsätta på min stenhårda diet, som för övrigt inte lyckades så bra under jul och nyår. Trots att jag åt mycket så åt jag bara skräp, min dietist vill att jag skall äta som vanligt, bara lite mer. Nu skall jag gå och äta.

Happy happy joy joy

Tänk att man kan bli glad för så lite. Skrev ju senast om den extremt äckliga nutridrinken, tänkte att det här blir tufft, men hör och häpna; chokladsmakande drinken var helt ok. Så alla ni +5kg som jag skall få, here I come. Och så hoppas (vet) jag att jag skall få en våg i julklapp så då kan jag lite bättre följa med viktuppgången. Knasigt med sån här problem, alla andra vill gå ner i vikt och jag vill gå upp. Nej jag vill inte, jag MÅSTE. Jag vill ha en egen liten baby som kommit ur min mage och om jag då måste få mera kilon, so be it.
Köpte nya mama idag. Det är dumt att köpa en massa mamma-läsning, då man inte ens är gravid, men det var ju i alla fall inte en gravid-tidning. Jag kan bli deppad om jag läser såna. Men tillbaka till den röda tråden, jag köpte nya mama pga de hade resespecial i den. Om att resa med barn och så. Jag bara väntar på att själv ha en liten att resa med så jag tänkte att jag kan köpa tidningen och spara den till bättre dagar.

För jag skall få min baby och vi skall resa utomlands hela familjen och ha så mysigt så. Vänta bara!!!!

Första Nutridrinken är på väg mot min mage

En med jordgubbssmak och det är inte gott. Precis som jag trodde! Men jag har typ 6 till med andra smaker så HOPPAS att någon av de andra smakar något som går att dricka!

Nu har jag kommit nästan halvvägs på drinken. Går trögt...men det skall gå. Tänk om jag skulle få mina 5 kg. För grejen är ju den, till min längd så borde jag väga 59 kg och det betyder 9 kg till!

• Jag är sjukledig idag och har därför onödigt mycket tid över. Detta har lett till att jag läst andras bloggar om barnlöshet och känt igen mig så många gånger under dagen.

Det där man inte längre kan glädjas åt andras babylycka. Eller att man blir osocial och inte längre vill träffa vänner. Jag har blivit precis sån, inte ens de vänner som inte har barn vill/orkar jag träffa. Och så gnäller jag att De blivit tråkiga. Att de bara sitter hemma med sina pojk-/flickvänner. Sanningen är ju dock att tre av mina närmaste vänner träffat sin partner under de senaste två åren och de lever i den där -sitta hemma och titta på film och äta chips-fasen. Jag igen har en jag vill ut och träffa folk-fas. Jag vill göra roliga saker och träffa nya människor. Men ändå om de ringer och frågar om jag vill komma på en kaffe eller något så då är jag plötsligt trött eller har så mycket jobb. Då gör jag ju precis mot vad jag egentligen vill. Eller är det bara så att jag tröttnat på just dessa vänner. En av dessa hade jag en väldigt nära relation med tidigare, vi kunde berätta allt för varandra. Nu gör vi ALDRIG någontin bara vi två längre utan alltid är det med en tredje part. Som även det är min vän, men ni förstår vad jag menar. Man är ju inte liksom riktigt likadan då någon annan är med.

Nu så har jag druckit upp den där äckel drinken, jag kan ju säga att jordgubben INTE tillhörde mina favoriter. Men som sagt, många smaker kvar...jag måste ju hitta helt en som jag gillar.

Jag var på en julfest här för någon vecka sedan utan min man. Han jobbade och kunde inte komma, så jag tänkte att jag far ensam. Bestämde mig för att ta bilen. Det är en ganska lång väg till stället var festen hölls, jag var inte intresserad av betala långt över 50 euro i taxi-avgifter. Inte heller på att lämna på festen till tidigt på morgonen (som det brukar på dessa fester). Så jag tog helt enkelt bilen, måka...big måka.

Jag hann inte ens innanför dörren före en bekant ropade -Är du gravid? Nej svara jag. Sen stiger jag in, får se en som jag visste (tack och lov) att är gravid, två andra som jag inte känner som är gravida och en som nyss gift sig och hans nya fru med gigantisk mage. Vad gör jag här-tanken börjar krypa i min hjärna. Får bort den och har helt kul en stund. Tills den klassiska vem-är-du-och-vad-gör-du-här-rundan. Jag heter blablabla och varit med i denna förening och ja just det btw vi skall bli föräldrar...1....2....3.....4......5....personer säger det samma, tills sist skriker folk...vi också...och så skrattar alla gott. Jag också...inuti mig händer något helt annat.

Senare samma kväll kommer samma man och kläcker ur sig ännu en gång -Är du gravid? För att jag dricker ett vattenglas. Med högt ljud, skriker han ut det över hela salen. Jag blir sur, ropar tillbaka -Tror du faktiskt att jag skulle dricka alkohol om jag är gravid??? (hade med en miniskumppaflaska för att fira att jag fått nytt jobb, så jag drack alltså lite alkohol, men skulle ändå köra hem). Runt omkring mig satt många gravida och de flesta av dessa drack rött vin, vitt vin och öl. Säkert bara 1 glas, men anyway. Mannen bad om ursäkt och sa -Huono vitsi (på svenska: dåligt skämt). Och sen fortsatte kvällen som om ingenting skulle ha hänt.

Jag är glad att jag nu är hela tre dagar på sjukledigt. Min mens började officiellt idag. Men jag visste ju det redan för några dagar sen. Det känns ok att ta en liten paus just nu. Trots att jag har lite dåligt samvete för att jag är borta. Men nu skall jag vältra mig i barnlöshetsbloggar och äta så mycket som jag bara orkar. Sen skall jag börja på ny kula. Japp, jag skall igen räkna dagar, testa med ÄL-test och hoppas på att kanske denna gång, kanske det är min tur nu.