lördag 28 februari 2009

Syns det?

Idag såg jag Stina, hon som är gravid. Vi bytte bara några ord, hon jobbade. -Titta inte på magen, titta inte på magen, tänkte jag. Ändå gjorde jag det. Ingenting syntes, men bara för att jag vet, så såg det ut som en liten mage. Hon är snart i v. 12 så snart är det officiellt. Som tur har jag hunnit smälta detta nu i några veckor, så jag kan säkert klämma fram ett - Vad roligt och ett stort fejksmail.
En kompis på jobbet frågade igår om jag är gravid då jag fick en "värmeattack". Blev helt röd och fick varmt, kompisen såg på mig och sa, du är gravid. Nej sa jag och blev ännu rödare. -Du är SÅÅ gravid säger kompisen. Sa väl att det skulle vara helt kul att vara det, men det är jag inte. Tror inte att hon trodde på mig. Hoppas att hon inte pratar med någon annan nu. Jag vill verkligen inte att folk skall gå runt och tro att jag är det. Och det att jag hela tiden går upp i vikt gör ju inte saken lättare. Min mage SER gravid ut pga att jag måste äta så mycket för att komma upp i någon form av idealvikt. Ligger på +2,8kg nu. 2 kvar, åtminståne!

Och ingen ÄL tycks jag ha heller. Har man ÄL så har man hopp i åtminståne 2 veckor. Har man ingen ÄL så suger allt i typ 4 veckor till.

torsdag 26 februari 2009

Snack i kafferummet

En som jobbar på mitt jobb är barnmorska. Hon har blivit ompalcerad pga hon inte klarade av jobbiga vaknätter etc. Av någon anledning så blir det alltid tal om graviditet och förlossningar. På mitt jobb har ALLA utom jag och en annan barn. Den andra är 49 år. Och så jag då 28, i den mest fertila och bra ålder. Lyssnar förstås gärna på alla dessa historier. Men sen kommer alltid påståendet - Ja du, nu blev du väl skrämd av alla historier hehe. Jo, säger jag och ler. Och hoppas på att de inte skall gå in djupare på ämnet och fråga någonting. Jag har inte ännu bestämt mig vad jag skall svara på om någon frågar rakt ut. - Jo tack vi försöker hela tiden. Eller Vad har du/ni med det att göra? Eller -Alla kan inte få barn. Eller -Det hjälper inte fast du frågar.

Nu skall jag gå iväg och titta på någon sjukhusserie. Och hoppas att det inte är några förlossningar med. "Private practice" har alltid med förslossningar MEN de har även med den del som jag är intresserad av: provrörsbefruktningar och barnlöshet. Men nu skall jag inte titta på det utan på cityakuten eller vad det nu heter på svenska.

Var är den nu igen då?

Var i all världen är min ägglossning? Borde ha varit redan men inga streck på testen. Suck.

Hela dagarna funderar jag på när det egentligen kommer att bli min tur. Och det värsta är att jag börjar fatta att det kan hända att det ALDRIG blir min tur.

tisdag 24 februari 2009

Tillbaka från Resan

Utvilad och aningen brun. Vi hade +35 grader och shoppingen var super. Fick verkligen vila ut och glömma allt vad jobb heter. Och då vi kom tillbaka till Finland så var det skit väder, men idag sken solen och gav hopp om att våren snart är här.

Är inte gravid, hade dock en lite kortare och konstig mens under resan. Har känt mig lite känslig och konstig de senaste dagarna. Tänker börja gråta över de mest konstiga saker. T.ex. Vickan och Daniels förlovning. Sen när bryr jag mig om sånt? Jag grät ju knappt på min egen bröllopsdag. Och idag då jag åkte från näringsterapeuten så sa hon: -Jag får väl läsa i tidningen sedan när du fått en bebis. Då tänkte jag också börja grina. Varför i all världen? Skulle kunna tro att det är något, men eftersom jag blödde under semestern så kan det inte var något.

Fick hålla en liten 2-månaders baby på en fest i helgen. Det var helt ok. Det var alla gravida på festen som var jobbigare. Och en kompis har BF idag och en annan får sin baby med planerat snitt om 1,5 mån. Det är det som är jobbigt. Det är det som ligger närmare mina "mål" just nu. Babyn är så långt borta ännu. Det är graviditeten som jag vill åt. Till att börja med. Äl är vilken dag som helst nu, så nu är det bara att börja hoppas igen =)

onsdag 4 februari 2009

-------------------------------

Så känns allt just nu ------------------- Det händer ingenting annat än jobb i mitt liv just nu och funderingar över varför det inte lyckas. 3 dagar kvar till resan. Det lever jag för just nu! 3 dagar kvar!