onsdag 7 oktober 2009

Andras bloggar

Har nu suttit och läst andras barnlöshetsbloggar och man kan ju bara säga att igenkänningsfaktorn är hög. Det finns en hel del människor därute som går igenom samma sak som oss. Ingen nära till mig har genomgått IVF, men jag vet några "ytliga"bekanta som gjort det. Ett par som förblev barnlösa och ett par som adopterade. Kommer det att vara jag? Kommer vi att vara ett "såntdär" par som adopterar? Ju mer tid som går så börjar jag mer och mer tro att det kan bli så. Men vägen till det är lång. Vi är på steg 1, kan man väl säga. Nästa är insemination, sen ivf och sen vet jag faktiskt inte. jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva detta steg. Känner ingen som lyckats med insemination. Läser SÄLLAN på bloggar om såna som lyckats med insemination. Så man vet ju inte hur många gånger man vill göra detta, känns som bortkastade pengar. Max 3 gånger sen IVF. Tänk att detta alltid skall gå ut på pengar för min del, alltid kommer jag till det, förr eller senare. Jag är inte en sparsam person. Jag sparar till resor. Resten lägger jag sprätt på. Jag köper fina dyra kläder, mat, bensin, betalar räkningar osv. som vem som helst. Jag skulle också vilja bli gravid i misstag och slippa tänka på hur mycket pengar det kommer att gå till olika behandlingar. Det har ju redan gått hur mycket som helst.

From att vi började försöka få barn så har jag sparat alla t.ex. fakturor från halpatesti (varifrån jag köpt alla mina tester). Jag vill alltså räkna ut hur mycket detta blivande barn har kostat oss innan hon/han ens blivit till. Hur sjukt är inte detta!!?? Känner så otrolig svartsjuka mot alla dem som bara hux flux blir gravida. Vissa skall få sitt 4:e barn och vad har jag? Ingenting! Ok, jag har mycket bra i mitt liv, men det negativa tar väldigt ofta överhanden. Jag har väldigt positiva läkare, alltid något.

From några dagar tillbaka så är jag och min man medlemmar i simpukkayhdistys. En finsk förening för barnlösa. Tyckte väl att det är dags, så här lagom till 2 års dagen av barnlöshet. Två långa jobbiga år. Så alla ni som försökt länge, jag lyfter på hatten åt er, ni är starka som orkar.

Då vi gick med i föreningen så fick vi hem två tidningar och en massa brochyrer med mycket bra information. Efter flera år av att ha läst babytidningar (ja, jag har läst och köpt såna i flera år redan) så kändes det härligt att få läsa endast om barnlöshet, både bra och dåliga historier. Väldigt nyttigt just nu.

Nu skall jag gå och sova och sen då jag stiger upp blir det ÄL-test. Hoppas hoppas!! Och det jag sa om, i ett tidigare inlägg, att det skall bli skönt att vara sig själv denna månad och slippa alla konstiga besvär. Bröööööl, wrong answer!!!! Jag känner mig så skum, jag känner att min reaktionsförmåga är nedsatt, jag har kallt, jag har varmt, jag har svettningar men ändå inte. Huvudvärk, trötthet i mängder, argsint mot mannen (ej på jobbet som tur, men stackars mannen). Bäst att gå och sova nu bara så behöver man inte tänka så mycket. Två dagar kvar, sen blir det lite roligt på helgen, skall på "teater". =)

3 kommentarer:

  1. Hej! Ville bara beräta att vi beslöt att gå direkt på IVF efter att ha gjort en äggstimulering (utan insemination, vi skulle fixa det hemma bara). Det beslutet är jag glad över idag, vi sparade en massa tid o kraft på det. Rekommenderar det, men det är förstås olika för varje par och man vet ju bäst vad som passar för en själv. Beror kanske också lite på vilken ålder du o din man är i, men för oss var det utan vidare det bästa alternativet.

    SvaraRadera
  2. Undertecknad är en av de bloggare som gick direkt på "hårdvara", det vill säga IVF. För oss gick det inte vägen, det började handla om liv och död på slutrakan, så vi avslutade.

    Inseminationen tyckte vi att vi kunde ta hand om hemma.

    Jag har ett bekant par som lyckades via insemination, de fick dock inseminera några månder på raken. Så, bevisligen fungerar det på någon?

    Tyvärr tror jag att det är så att det är vi, de som är mest "utsatta", dvs. vi som verkligen har svårt att få barn, som bloggar mest - om barnlöshet och hur man försöker få till det.

    Jag har varit tvungen att blogga för att få huvudet att hålla ihop.

    SvaraRadera
  3. Har funderat och pratat om detta med min man. Skall till läkaren om någon vecka. Skall höra vad min barnlöshetsgynekolog säger. Tror nog att det blir insemination först. Alla läkare har sagt att det BORDE fungera utan desto mer men jag är skeptisk.
    Får se sen, meddelar efter läkarbesöket!

    SvaraRadera