måndag 10 augusti 2009

Back to reality?

Igår kom vi hem efter vår 2,5 veckor långa semester. Har haft det skönt och kunnat koppla av från barnlösheten ganska bra, mensen kom och det var ingen katastrof. Då fick jag ju börja med clomifen igen. Idag var det bara att ringa till gynpoli och försöka få ny tid till ett follikelultra ännu denna vecka. Alla privata kliniker hade fullt och jag började få mild panik. Men min härliga läkare på sjukhuset fixade så att en annan läkare gör ultrat åt mig, på sin egen klinik. Så snällt av dem! Och det är så härligt då de båda är så uppmuntrande och är säkra på att det skall lyckas. Det behövs, för själv är jag riktigt säker på att detta inte kommer att lyckas. De drar upp mig ur träsket och tvingar mig att fortsätta försöka. Men nu känns det som sagt riktigt bra, speciellt då jag fick tid till ultra.

Semestern var skön och vi spenderade tid lite här och där i Finland och även i Stockholm. Jag har druckit enorma mängder med vin (inte på samma gång, men så där överlag). Jag har shoppat dyra kläder i mängder. Jag har gjort mitt bästa för att inte snegla på alla gravida (spec. i stockholm, visste ni om att ALLA är gravida där??) Jag har ätit fisk, räkor och ostar i mängder. Jag har åkt båt och suttit i bil. Bott på hotell och sett vackra platser. Haft det riktigt skönt, helt enkelt.

Nu så har jag en vecka kvar av semestern. Skall plocka lite blåbär, umgås med vänner och ta det lugnt. Sen börjar allvaret på måndag klockan 8 med tandläkare och jobbet klockan 9. Fy då!

Kommer inte ihåg om jag skrev tidigare om Clomifenets biverkningar men denna gång är det nog jobbigt. Jag svettas som aldrig förr. Jag blir helt röd i ansiktet och det bara börjar rinna, sen efter någon minut går det om och så får jag kallt. Så här håller det på säkert 20 ggr/dag. Det är jobbigt, speciellt om man är bland folk. Här hemma är det bara mannen som får se på då jag rycker tag i någon tidning och börjar fläkta med den. Som tur så hjälper han till ibland ;)
Men, jag skall vara glad, det är den enda biverkningen som jag fått. Det skulle kunna vara värre!

2 kommentarer:

  1. Tänk, jag har också gjort samma iakttagelse i Stockholm!;)
    Vi får hålla tummarna för varandras ägg nu, eller hur?!

    SvaraRadera
  2. Jag blev nästan sur ibland då vi var i Stockholm då faktiskt alla var gravida. Om inget annat så kunde man ju kolla lite vad de har för gravidkläder som jag också ska ha sen!!!
    Förhoppningsvis kan vi byta gravidkläder tips med varandra snart =)
    Hoppas på att äggen blir fina och dugliga!!

    SvaraRadera