Dra undan mattan bara

Var på ultra idag för att se att allt är ok för att börja IVF. Jepp slemhinnan såg bra ut och inga cystor, livmodern bakåtlutad (som vanligt, det är bara en läkare som påpekar detta varje gång).

Men sen, spermieprovet! Jo det har kommit fram och det var superdåligt. Så nu har vi gått från normala spermier till alldeles usla med tre olika diagnoser istället för en. Vad har liksom hänt? Läkaren sa att det kan hända att det blir ICSI istället för IVF nu eftersom kvaliteten var så ändrad.
Så nu hör vi till den där tredjedelen var barnlösheten beror på båda. På ett sätt så känner jag mig nu inte längre som "boven" i detta drama, men detta gör ju att det blir ännu svårare med allting.

Och detta var inte allt. Jag fick vänta i en timme på att få komma in. Sen tog det jättelänge inne och sen skulle jag fort köra tillbaka till jobbet. Vilket gjorde att jag var 45 min över det jag skulle. På mitt jobb gör man tillbaka varenda minut man är borta, så ni kan ju bara tänka er hur förbannad och sur och ledsen jag var på jobbet resten av dagen. Nästa gång tar jag ledigt utan lön istället.

Just nu känns det som om detta aldrig kommer att lyckas!

Inlägg nummer 153

Våren börjar smått krypa på. Tack för det!



De senaste dagarna har varit rätt så ångestfyllda, inte pga barnlösheten utan pga sjukdomar i vår familj. Först min mamma, som fick en ny diagnos. Sen min mans mamma som fick diagnos cancer. Allt detta på samma dag som min kära morfar dog på.



Det hjälper inte att börja vältra sig i eländet utan man måste försöka se framåt. Små steg i taget. Mitt personliga nästa steg är vår lilla mini utlandsresa. Efter det blir det påsken som är veckan därpå och sedan så får jag sluta med ett hormon och börja skjuta in nästa. Och ni må tro att jag längtar efter detta! Hade tänkt mig att vi skall hämta medicinerna nästa vecka från apoteket. Det är också en milstolpe.



En av de saker som jag tycker är värst med hela detta är humörsvängningarna. Att gå från hopp till total "döda-mig-nu" känsla. Att känslorna under en dag kan vända totalt. Att i en stund vara superglad och några sekunder senare bryta ihop. Om detta inte skulle bero på barnlösheten så skulle jag söka hjälp och tro att jag blivit knäpp.



Som tur så är jag "bara" barnlös. Inte knäpp ;)

Lyckans ruvare därute

Nästan alla inlägg på min blogg lista ser ut ungrfär så här: Ruvardag 2, Ruvardag 10, Ruvardag det närmar sig.
Jag väntar på att få ruva själv. Och jag VET att det där ruvandet är jobbigt, att det tar länge och det är olidligt. Men jag har ännu mååånga dagar kvar till mitt ruvande. Om det blir något ruvande. det där kan man ju liksom inte riktigt veta på förhand.
Räknade ut igår att jag om ca 37 dagar får börja med sprutorna. Så nu, före detta så har jag försökt boka in en massa att göra på helgerna, för det är de som är värst.

1. En resa till grannlandet (snabbvisit)
2. Jobb på en lördag (några timmar)
3. Påsken firas tillsammans med vänner på annan ort.
4. Nästa helg har ännu inget planerat (heter det planera eller plannera???Det måste ju vara planera, hatar att skriva ord fel)

Sen efter detta så börjar det förhoppningsvis att hända saker. Jag längtar så efter att få joina ert ruvargäng! Och efter detta så vill jag att vi har ett gravidagäng som får köpa härliga gravidkläder för våra växande magar.

Nu tack!

Fick en bloggaward av Mina drömmars barn Tack!

Så här fungerar det:

- Kopiera "awarden" till din blogg.

- Länka till den som gav dig awarden.

- Berätta 7 intressanta fakta om dig själv.

- Välj 7 andra bloggare som du skickar awarden till och länka dem.

- Skriv en kommentar i deras blogg så att utmärkelsen uppmärksammas.

7 sanningar om mig ;)

1. Jag har varit en grym nagelbitare. Nu har jag varit "bitfri" i flera år och skulle ALDRIG kunna bita mer.

2. Jag älskar att resa. Skulle gärna bo utomlands men varken jag eller min man har sådana jobb att vi skulle kunna göra det.

3. Jag älskar julen. Punkt.

4.Jag spenderar alldeles för mycket tid framför datorn och har svårt att förstå mina kompisar som inte gör det. (De har väl ett liv och jag inte ;)

5. Jag drömmer om ett stort gammalt hus som jag skulle inreda i vitt. Sparar fina bilder jag hittar på nätet och använder dem som inspiration då jag inreder.

6. Trots att jag verker självsäker och är det för det mesta så är jag ändå ganska osäker och oroar mig mycket. Funderar t.ex. om jag kommer att vara en bra mamma och hur människor kommer att se på mig som mamma. Om man nu någon gång blir mamma.

7. Jag fick just oväntat besök. Det gillar jag inte riktigt. Vill kunna plocka undan grejer innan det kommer folk och nu fick jag panik med mina gravidvitaminer, babytidningar, nålskräpkorg och det fatum att jag satt här halvnaken. Så pleace, ring innan ni kommer =)

Det här är svårt...men here goes....



Ledsen i hemlighet


Million Dollar Baby


Resan till plusset


Tyhjä syli


När 2 vill bli 3


Vill bli mamma nu


Tingeling

Inte en till!!!

Jädrans facebook, jag säger det igen. En fd arbetskompis till mig har skrivit lite konstiga saker på senaste tiden och jag trodde att hon skall gifta sig. Men idag började jag studera det hela lite mer ingående. nyfiken som man är och kunde ju konstatera att hon är i vecka 14. Fan också, hon är typ 10 år yngre än mig.
Det här med semester och att vara hemma passar inte riktigt mig. Sitter bara och surfar på facebook, mammapappa, familjeliv och en massa andra sajter. Och hoppas att tiden skall gå snabbare framåt.

Nu har jag under de senaste dagarna fått tre gravidbesked. Alla som tur helst lite "långt borta". Alltså inga nära vänner eller så, men iaf. Ni vet hur det känns! Och allt det där snacket med att man är lycklig för deras skull. Yeah right!

(nu måste jag söka mig ut ur detta hus innan jag spricker av avundsjuka)

Misstänkt

Her redan en tid misstänkt att min granne är gravid. Igår såg jag dem i affären. Inget tal om saken! Skulle tro det blir bebis redan i maj för dem. Suck, då måste jag se på ännu en vagn som rullar längs med gården.

8 veckor kvar!!! Vad skall jag göra nu? Tröstshoppa???

EDIT: Japp, ni kan ju vara så säkra på att jag shoppade. En väska, en topp och två klänningar. Efter det följde lite nätshopping från frankrike. Tänk om jag ändå fick shoppa babykläder och mammakläder. 8 veckor Mikaela, 8 veckor....

Att jobba med barn

Kommer inte ihåg om jag redan berättat detta. Jag jobbar med barn. Dagarna i ända går jag omkring och vill ha barn. Dagarna i ända jobbar jag med barn. Jobbar med 0-10-åringar på olika ställen. Vill inte avslöja så mycket mer och får egentligen inte heller. Men grejen är den att jag måste se på småa söta liv hela tiden. Detta gör också att man blir påmind om att man själv inte har barn.

En del föräldrarna till de barn jag jobbar med väntar barn. Detta är inte heller lätt. Som en konstant påminnelse om hur det ligger till för en själv. Kan tänka mig att folk som jobbar på bank eller sitter på kontor har det lite lättare. Jag säger inte att barnlösheten är någon lätt sak, men de behöver inte hålla babyn i famnen, sjunga, läsa sagor och byta blöjor. Detta gör jag, varje dag. Och hoppas att det en dag skall bli min tur.

Jag har funderat en del på att byta arbete. Om det blir för mycket att ta. Har jobbat även inom andra branscher och tyckt om det. Men jag är duktig på det jag gör och har så mycket att ge (för det mesta). Ibland tar bara denna barnlöshet över och det blir tungt att se dessa barn. Då vill jag byta, göra något helt annat och bara träffa vuxna. Borde kanske starta nattklubb ;)

Har fått en massa uppmuntrande kommentarer här på bloggen på senaste tiden. TACK alla ni söta för dessa. Det känns skönt att veta att man inte är ensam.

Som ni vet när det gått ner en tid så börjar det gå upp sen. Just nu denna helg har jag haft en upp helg. Inte tänkt på barnlösheten, inte på hur länge det är kvar utan druckit vin och ätit god mat, varit på en trevlig fest där INGEN ens skulle tänka sig tanken att fråga några: Är du gravid-frågor.

Men som ni vet så kan morgondagen vara ett helvete och man vill inte stiga ur sängen. Det är det västa, att inte riktigt veta när man får en down period. Väntar min mens nästa vecka så det kan nog bli en down vecka i värsta fall. Men å andra sidan så betyder det att ännu en månad är förbi. "Bara" två kvar tills jag får börja spruta mig full med hormoner.

Har läst på senaste tiden en massa om folk som är spruträdda. Tror nog att jag själv har varit en sån, kanske jag fortfarande är. Men då jag skulle ta pregnylsprutan i samband med mina clomifen-behandling så läste jag någonstans att pregnylsprutan är värre att ta än dessa sprutor som är "på penna" (fattar ni ?;) Pregnylsprutan har jag väl tagit ca 4 gånger skulle jag tro så jag borde väl klara av dessa andra då också. Men det är tå månader kvar tills dess.

Att INTE tänka på barnlösheten. Att inte tänka!!!!!

Hormoner?

Idag fick jag frågan om jag väntar barn två gånger på jobbet. Eller en gång om vi planerat barn och den andra var mer direkt. Svarade liksom lite så där flummigt åt båda två, men ändå så att om de är smarta så skulle de förstå hur det ligger till.
Egentligen så vill jag ju berätta, få ut det! Men på jobbet så blir det då alla dessa solskenshistorier om ett par som minsann försökt i 35 år och sedan när de adopterade så då fick de femlingar! Ni vet, dessa härliga historier i vilka det ALLTID går så bra.
Så jobbet får vänta ännu, men chefen får nog veta i något skede. Om man är ofta på sjukledigt så börjar det utredas och jag tycker det är bäst att hon från början vet vad det handlar om. Just nu så springer jag ju bara på läkarbesök på dagtid. Det är jobbigt det också, hon som gör våra arbetslistor lär ju nog fundera då jag varje månad har någonting (känns det som).

Men, det är så här livet är just nu. Har känt mig aningen bättre mentalt under se sanaste dagarna. P-pillren har dock orsakat både det ena och det andra. Huvudvärk, magont, bröstspänning och fortfarande har jag de där jävla spottingarna. Det kommer nog aldrig att ta slut.
Tiden går framåt hela tiden, långsamt....men framåt!

Jamen hallåå

Det händer så sällan något. Har idag försökt få mina bästa vänner med på en mässa, men nej. Det är "förkylningar" och diverse djur som skall tas hand om. Det är SUPERFINT väder ute och här sitter jag. Hela huset börjar vara äckligt städat och jag har fört ut säkert 7 påsar skräp.

Om man ändå hade ett litet barn. Då skulle man inte behöva fundera på vad man skall göra!